Med anledning av det sura-gubben-inlägget igår så kom jag på att jag ju gjort en serie om en annan sur gubbe som jag råkade ut för nån gång förra året. Jag brukar inte säga emot jobbiga personer men eftersom jag blir så knäckt efteråt och ältar konversationen i huvet säkert ett dygn så har jag märkt att det känns skönare att käfta emot på en gång.
Att man sen inte kommer på så smarta saker att säga förän några timmar senare är en annan sak. Jag tycker inte att det är okej att okända människor slänger ur sig elakheter och sen kan gå därifrån utan att få veta att dom berör en annan människa, vi är alla av kött och blod liksom, why can’t we all just get along?
Serien ingår i boken “Samtidigt i Blackeberg”, köp den i våran shop!
{ 11 comments… read them below or add one }
Underbart! Jag ska ha den här i åtanke när jag träffar nästa surgubbe!
Dina teckningar är så härliga
Tackar tackar!
Jo jag tänkte på -
Ifall du och Tomas grälar eller så, skickar ni serier till varandra då
hö hö
Det var det bästa som har hänt idag, att du har skaffat en blogg! Jippi!
/Din trogna virkande beundrare
Haha! Garvar så jag döööör! Var med om något liknande för ett tag sedan!
men åh vilken bra idé!
Det tar ju bloggandet till en helt ny nivå; serier om allt värt att berätta om! Jag blir sugen!
Lustigt att du skrivit på min sida just nu, tänkte lite på dej häromdagen efter jättejättelänge!
ska kolla mer
kram Helena
aah! SWEET! och förresten, innan har jag bara haft fulluggar, förutom en, men när min rara frisör kapade den såhär för ett bra tag sedan blev jag förälskad och nu vill jag helst inte ha en annan lugg.
Precis så!
{ 1 trackback }